Politiska val i Sverige

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter. I en demokrati får alla vara med och bestämma – vi röstar. I Sverige finns rättigheterna angivna i vår grundlag. Där står det att all offentligt makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare.
 

Riksdagsval

Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar. För att kunna bli ledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti. Sju partier var representerade i riksdagen under mandatperioden 2002–2006.

I regeringsformen, en av våra grundlagar, står det att regeringen styr riket. Men en regering måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå.

I Sverige har riksdagens talman en viktig roll när en ny regering ska bildas. Talmannens uppgift är att så snart som möjligt få fram en ny statsminister som kan bilda regering. Slutpunkten i denna process är att riksdagen röstar om det förslag talmannen lägger fram.

En regering har inte någon i förväg bestämd mandatperiod. Regeringen kan avgå av flera skäl. Ett är att stödet för regeringen har ändrats efter ett riksdagsval.
 

Kommunalval

Den kommunala självstyrelsen kan sägas ha sin grund i 1862 års kommunallagar. År 1996 finns det 288, dvs. det bor idag i genomsnitt 30 000 människor i varje kommun. Så sent som i början av 1950-talet fanns fortfarande 2 500 kommuner.

Enligt kommunallagen skall kommunen själv vårda sina angelägenheter. Några av kommunens åtaganden är frivilliga. Det gäller t.ex. verksamheter inom områdena fritid och kultur. Skola, brandväsende m.fl. är däremot obligatoriska och reglerade i särskild lagstiftning.

En viktig förutsättning för den kommunala självstyrelsen är den kommunala beskattningsrätten. Den innebär att kommunen har rätt att uppbära kommunal inkomstskatt och ta ut avgifter och ersättningar för olika tjänster.

Kommunfullmäktige är kommunens beslutande organ. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som fullmäktige ska behandla och verkställer sedan kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen är det förvaltningsorgan som leder övriga nämnders verksamhet. Ledamöter till kommunstyrelsen väljs av kommunfullmäktige.

Flertalet kommuner har under lång tid haft samma styre. Borgerlig majoritet är vanligast i sydvästra Sverige. Socialistisk majoritet är vanligare i övriga landet. I likhet med vad som gäller för riksdagsvalen lägger människor sin röst på ett parti snarare än på en viss politiker även i kommunalvalen. Det är vanligt att människor röstar på samma parti i kommunalvalet som i de två samtidiga valen till riksdag och landsting.

Landstingsval

Landsting är det territoriella området för de s.k. sekundärkommunerna. De är 23 till antalet och har i regel samma geografiska omfattning som ett län. Tre kommuner, Göteborg, Malmö och Gotland handhar själva de verksamheter som landstinget annars ansvarar för.

Landstingets historia går tillbaka till 1862 års kommunallagar. Den dominerande verksamheten har alltid varit sjukvården. Landstingens utgifter uppgår till drygt 100 miljarder kronor, i genomsnitt ungefär 12 000 kr per invånare och år. Den landstingsskatt invånarna betalar finansierar 2/3 av verksamheten. Val sker vart fjärde år samtidigt med valet till riksdagen och kommunfullmäktige.
 

EU-val

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen. Det svenska inträdet föregicks av en folkomröstning 1994. Val till Europaparlamentet hålls var femte år, under fyra dagar i juni. År 2004 var det 455 miljoner européer från 25 länder som gick till val för att fördela 732 platser i Europaparlamentet. Sverige har 19 platser av dessa.

I fördraget står att ledamöterna till Europaparlamentet ska väljas enligt en enhetlig valprocedur. Det har man inte lyckats genomföra. Varje land väljer istället sina ledamöter enligt ungefär samma valsystem som de använder till sitt nationella parlament.

Europaparlamentet består av företrädare för alla de länder som slutit sig samman i den Europeiska unionen. Antalet ledamöter per medlemsland är fastställs i EG-fördraget. Innan valet kommer de politiska partierna i respektive land att presentera listor på kandidater. I valet till Europaparlamentet är Sverige en enda valkrets. Liksom i andra val har man möjlighet att kryssa en kandidat.

Europaparlamentets befogenheter ökade märkbart på 1990-talet genom Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen.

Till Europaparlamentets uppgifter hör bl.a. att:

• delta i lagstiftningsarbetet i EU

• medverka till besluten om EU:s budget och finansövervakning

• utse kommissionen och dess ordförande

• granska Kommmissionen och Ministerrådet

• godkänna EU:s internationella avtal

• godkänna EU:s nya medlemsstater

• utse Europeiska ombudsmannen

Kyrkoval

Den 18 september 2005 var det kyrkoval senast. I kyrkan väljer vi vart fjärde år vilka som ska fatta besluten i församlingar, samfälligheter, stift och kyrkomöte. Rösträttsåldern i kyrkovalet är 16 år. Cirka 5,8 miljoner är röstberättigade i kyrkovalet.

Läs mer om det svenska valsystemet (Valmyndigheten)